När jag träffade mitt ex hade han en dotter sedan tidigare. Dottern var 2 1/2 år när vi träffades. Jag fick höra att dotterns mamma varit otrogen och övergivit sin dotter. Dottern var hos sin mamma varannan helg. Jag fick stark sympati för mitt ex och tyckte att han verkade vara en bra och ansvarsfull pappa. Dotterns mamma fick jag bara höra dåliga saker om.
Vi flyttade ihop snabbt och jag fick då ta det största ansvaret för hans dotter. Jag blev själv gravid med vårat gemensamma barn tre månader efter vi träffats. Mitt ex pratade ofta illa om dotterns mamma så att dottern hörde. Alla dotters ” dåliga” egenskaper (enligt exet) hade hon ärvt av sin mamma. Så var det också med våra tre gemensamma barn. Alla barnens ”dåliga egenskaper” hade barnen ärvt av mig enligt exet.
Bonusdottern bodde efter några år varannan vecka hos sin mamma. När dottern var 12 år kom mamman med hjälp av en kompis och hämtade dottern till sig. Mamman hade ringt och förvarnat polisen att hon skulle hämta dottern. Dottern mådde då så dåligt (psykisk misshandel av pappan, vilket jag inte förstod) att hon inte vill bo hos sin pappa mer. Jag vet att soc. var inblandad. Mitt ex var på möten där. Det ledde till att dottern inte behövde träffa sin pappa mer. Så här efteråt tycker jag det är konstigt att soc inte pratade med mig. Vi hade ju två gemensamma barn vid den tiden. Jag hade ju det största ansvaret för dottern när hon bodde hos oss.
När allt det här hände förstod jag inte att jag var utsatt för psykisk misshandel. Allt jag fick höra var att dotterns mamma var störd. Dottern fick veta av sin pappa att hon inte fick ta kontakt med sina syskon. Det var verkligen sorgligt eftersom bonusdottern och vår gemensamma dotter var väldigt tighta med varandra.
VI BRYTER TYSTNADEN 