Min berättelse: ”Eva”

Min historia börjar 1991. Jag levde ensam med två barn efter att gått igenom ett förhållande med alkohol och misshandel och otrohet och ett förhållande som var bra men där kärleken försvann från bådas håll och vi var bra vänner.

Sen träffade jag honom och vi blev störtförälskade. Han var charmig älskvärd bjöd på ost, kex och vin innan han gick ner på knä och friade. Han öste komplimanger över mig i början. Sedan började man märka förändringen. Han hade ingen kontakt med sin familj. Han kunde tjura ihop för småsaker. Kunde gå iväg och jag fick springa efter och locka och be för att han skulle komma tillbaka. Jag borde gått redan då men var så förälskad.

Vi förlovade oss och gifte oss efter ett halvår. Då började det. Han hade inte haft nån adress utan hyrt i andra hand men nu när han var gift hittade både polis och myndigheter hans adress. Det började dimpa ned  kronofogdskulder och inkasso och skönstaxeringar för utebliven deklaration och 2 fängelsestraff. Jag ägde ett hus sedan innan så efter rådfrågning med banken så skrevs ett äktenskapsförord för att skydda det som var mitt. Jag hade ett litet sparkapital så jag gjorde så gott jag kunde och hjälpte honom betala skulder och gjorde upp betalningsplan på banklån han hade som ej blivit betalda.

Jag blev gravid mitt uppe i allt och försökte få så han kunde sitta av fängelsestraffet på sin semester men det gick inte sa dom. Men jag grät och förklarade att jag var gravid. Polisen frågade ”sköter han sig, har han jobb?” ”Ja” svarade jag. Så han fick sitta av på semestern. Har aldrig fått ett tack för detta. Sedan ringde de igen för nästa dom men den lyckades jag få bort för att han skötte dig. Sedan höll han på att åka dit för att han slog på en kille när han var ute på stan. Har fått reda på efteråt att han alltid varit i slagsmål och varit med mc gäng och haft ett destruktivt leverne. Hans familj var tacksamma att han träffat mig och att det blivit ordning på honom.

Han har rest mycket i sitt jobb och det har varit mycket fest, porrklubbar och kvinnor på resorna. Men han har alltid lyckats få mig att tro att jag fantiserar. Kärleken är blind. Vi har rest mycket och upplevt mycket tillsammans som jag trott att han tyckte om lika mycket som jag och barnen men fått höra nu efter 26 år att det var jag som bestämmer allt. Han ville inte åka dit eller åka och hälsa på sin familj för dom brydde sig inte om honom och hade aldrig gjort. Han har kommit och gått som han velat till sitt jobb sagt att det bara är idioter som jobbar där och att dom klarar sig inte utan honom. Och hans jobbarkompisar tycker han är toppen, snäll och lugn. Ja det sa han till mig. ”Alla vet hurdan du är ”Eva”, men jag är lugn och tyst och säger inget så dom tror på mig”.

Han har haft lätt att säga ”jag älskar dig” 10 gånger om dagen om det vore så men alltid satt sina intressen och behov framför mig och barnen. Och jag hade inget för att opponera mig. Han har gått och kommit som han velat. Köpt bilar och mc och fått mig att ta lån ihop med honom. Skulderna har stigit och det blev mitt fel det med. Han har medvetet gjort mig svartsjuk för han älskade uppmärksamheten.

Nu för 5 år sedan eskalerade allt när han köpte ny mc och började åka på träffar. Träffade en kvinna som han hade vid sidan om, lät henne fixa en facebooksida åt sig (han vet inte hur man fixar sånt, kan inte ens skicka sms ) Hon blockade barnen och la upp bilder på dom tillsammans. Det var över Facebook jag fick reda på deras affär. Bilder på hur dom kysste varandra i solnedgången.

Sedan började helvetet: att han hade rätt till halva huset men han skulle inte ha några skulder. Han hotade att lämna min dörrnyckel till någon ”så dom skulle komma och fixa mig” Barnen grät men han brydde sig inte. Han hade några år tidigare slängt mig i köksbänken så jag bröt ett revben. När jag var gravid slängde han mig i golvet och skrek att ”det är inte mitt barn”. Ja, jag ha skulle gått då. Men jag har fokuserat på det som var bra. Jag var ju så van vid att bli kallad löjlig, korkad, misstänksam eller som han sa ”hon är ett plus för mig, ni är minus”. Eller som när sonen var sjuk och låg på sjukhus och han skickade tummen upp när jag rädd och förtvivlad försökte få tag i honom.

Sedan har dom hängt ut mig offentligt på Facebook. Hans nya har skickat brev till min son med hennes jobbs frankerade kuvert. Kallat mig och min dotter ”sjuka”. Skickat romantiska bilder på dom två till min telefon. Och nu sist upptäckte jag att mobilnumret min man haft som stått på honom och som jag tagit över augusti 2017 är kopplat till en sexdatingsajt som hon figurerar i och han ansökte dit 2015. Nu står jag där eftersom jag har det numret. Ja listan kan göras lång. Han, som han själv sa, tog hellre motorcykeln än oss. Han ratade sin son för hans sjukdom. Han svek oss alla mitt i utbrändhet, sorg och dödsfall. Livet är orättvist.. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s