Min berättelse om eftervåldet: ”Hanna”

När sonen var 8 månader så vågade jag äntligen bryta mig loss. Jag lämnade honom i februari 2016. Jag tog alla mina och sonens kläder när han inte var hemma och flydde till min mamma.

Men efter att jag lämnade honom så skulle han se till att jag skulle få ett helvete. Han hotade mig, trakasserade mig på sms och samtal, tvingade mig att han skulle ha sonen varannan helg då han hade sina andra tre barn. Jag börjar polisanmäla honom i juni 2016 och han bara fortsätter och tillslut får jag ett kontaktförbud. Han spottar mig i ansiktet vid överlämningar av sonen, säger att jag är en hora, mordhotar mig, skriver elaka saker och använder barnen emot mig, speciellt våran lilla son.

Jag träffar en ny kille ganska snabbt vilket gör mitt ex rasande. Han hotar med att bränna upp bilar om han inte får reda på vem det är jag träffar. Jag känner mig mycket starkare och anmäler gång på gång på gång. En augustikväll vaknar vi av att våra två bilar står och brinner. Han hade gjort det han sa att han skulle.. Jag visste att han skulle göra det men jag visste aldrig när. Så på ett sätt var det en lättnad att han gjorde det för jag visste att det skulle komma för eller senare. Dagen efter branden blev han häktad och jag ansökte om ensam vårdnad. I okober började rättegången och det varade i tre dagar. Tre plågsamma dagar där jag var tvungen att på nytt prata om allt som hänt och allt han gjort emot mig. Och värst av allt är att han sitter där och förnekar allt. Han säger att han aldrig skulle kunna göra något av det där för att han älskar mig så mycket. Jag går i miljontals bitar och vet inte alls vart jag ska ta vägen. Jag försöker vara stark men det är svårt.

Två veckor efter rättegången, 1 dag innan min 22 årsdag, kommer domen: 1 års fängelse för grov kvinnofridskräning och grov skadegörelse. 1 år! Han överklagar självklart till hovrätten och han får sedan sitt straff sänkt till 10 månader. Mer var jag tydligen inte värd..

Under tiden han sitter i fängelse så pågår vårdnadstvisten. Tingsrätten dömer först till gemensam vårdnad i det första mötet vilket varken jag eller min advokat är nöjda med.
När han väl kommer ut får han träffa sonen med hjälp av umgängesstöd där han snackar skit om mig till personalen och är otrevlig emot dom så tillslut vill inte ens personalen hjälpa till.  Det är en stod utredning inom socialtjänsten som det är vid alla vårdnadstvister och detta var självklart fruktansvärt påfrestande. Men tillslut kommer vi till dagen innan huvudförhandling, jag har verkligen taggat till och känner att dethär kommer gå bra! Så ringer min advokat och säger att han går med på att jag får ensamvårdnad, jag var överlycklig för det betyder att jag inte behöver träffa honom.

Men jag vet också att han inte bara ger med sig för det gör han aldrig. Jag var så rädd för att han bara ska åka hem till oss och göra illa mig och sonen så vi flyttar och lyckas få skyddade uppgifter. Men även om jag har skyddade uppgifter och ett kontaktförbud så slutar han inte där. Han har brutit emot kontaktförbudet säkert 10 gånger och han blev dömd för detta till två månaders fängelse i tingsrätten som sedan sänktes till dagsböter i hovrätten. Det har alltså gått 2,5 år och han håller fortfarande på emot mig. Senast idag 21/8-18 satt jag på polisförhör för att han har förföljt mig med sin bil och jag vet att detta är inte det sista han kommer göra emot mig.

På grund av allt han utsatt mig för har jag mått extremt dåligt, jag går fortfarande på samtal för att prata om det han gjort emot mig för att jag ska må bra till 100% igen. Han har förstört så mycket inom mig och det är så fruktansvärt svårt att läka det. Det är först nu när jag börjat gå och prata om det som jag faktiskt förstår vad det är jag har varit utsatt för. Jag har alltid skyddat honom när jag levde med honom och sagt att: ”nej men det är ju inte så farligt” osv. Men jo det är det! Han gjorde precis som han ville och struntade i mig. Han utsatte mig inte för speciellt mycket fysiskt våld men psykiskt våld, sexuellt våld, ekonomiskt våld..Det är så hemskt hur en annan människa kan vilja behandla någon så dåligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s